Skogskatt

På dessa sidor finns de två kattraserna Norsk skogkatt och Amerikansk skogkatt (vanligtvis kallad Maine Coon) presenterade.
Det är inte ovanligt att dessa båda raser förväxlas med varandra då de, i en mindre kunnigs ögon, ser ganska lika ut. Den här sidan menar presentera de likheter och skillnader som finns mellan den Norska och den Amerikanska skogkatten.

Många säger felaktigt Skogskatt med ett s inklämt mellan skog och katt. Detta är inte korrekt, raserna heter skogkatt utan ”s”. Ingen seriös uppfödare av dessa raser skulle säga skogskatt utan då handlar det oftast om en mindre seriös uppfödning eller icke-rasrena katter.

OBS! En katt som ej har stamtavla klassas som icke rasren oavsett vad ägaren säger! Dessa katter registreras som huskatt. Huskatter registreras i jordbruksverket men kan också, sedan 2003, registreras i Sverak (dock fortfarande som huskatt). Renrasiga katter med stamtavla registreras i Sverak.

Om Amerikansk skogkatt – Maine Coon

Historia

Rasen kommer ursprungligen från staten Maine i USA varifrån den också fått sitt namn.. Resten av namnet sägs ha uppkommit då man trodde att rasen var en mix mellan katt och tvättbjörn, vilket heter racoon på engelska, då rasen var så stor och hade en sådan yvig svans. Det tvistas en del om hur rasen kom till USA och hur den har utvecklats. En teori är att den långhåriga Norska Skogkatten har följt med sjömän på deras färd till Amerika och att dessa katter i parning med andra katter som utvandrare fått med sig.

Intresset för kattutställning drog igång i USA under 1800-talet, vilket var ungefär samma tid då rasen upptäcktes, Maine Coonen blev därför en populär utställningskatt. Detta varade fram till dess att den ny kattrasen perser gjorde entré i USA och stal uppmärksamheten från den inhemska rasen. Maine Coonen minskade i antal och popularitet och användes mestadels som ladugårdskatt vilket också orsakade en risk för att rasen skulle försvinna helt i uppblandning med huskatter. Men en grupp uppfödare lyckades behålla sin avel på rasen och dessa bildade 1953 The Maine Cat Club där man höll utställningar en bart för Maine Cooner.

1986 registrerades den första Maine Coonen i SVERAK. Rasen har ökat stadigt i popularitet och är idag en av de vanligaste i Sverige. Varje år registreras ca 300 Maine Coons i SVERAK.

Utseende

Maine Coonen är en robust och stor katt med en lång kropp som ska skapa en rektangulär proportion. En hane väger 5-8 kilo och en hona väger 3,5-6 kilo.
Pälsen klassas som semilånghår och har en silkig känsla. Underullen är mjuk och fin medan överpälsen består av grövre hår. Pälsen är lättskött och tovar sig som regel inte. På huvudet, benen och skuldrorna är pälsen kortare just för att tovor inte ska uppstå då katten rör sig i utemiljöer. Nästan alla färger utom choklad, lila och siamesmaskat är godkänt. Svansen är lång och har en yvig tjock päls, detta för att kunna skydda katten mot kyla.

Maine Coonens huvud ska ge ett fyrkantigt intryck och rasen ska ha en kraftig haka och höga välmarkerade kinder.
Rasen utvecklas relativt långsamt och det kans därför ta flera år innan den har nått sin fulla fysik.
Karaktäristiskt för rasens utseende är dess hårtofsar på öronen och yviga pälskrage runt halsen.

Karaktär

Maine Coonen beskrivs som snäll, lugn och charmig.
Rasen brukar kallas ”hundlik” då den gärna vill vara med överallt och se vad som händer.
Man kan också kalla dem enmanskatter då den, likt hundar, väljer ut en i familjen som sin ”favorit”, även om de ändå är snälla mot alla de möter och kommer överrens med både människor och andra djur. Vissa katter är också förtjusta i apportering, även det ett särdag man vanligtvis ser hos hundar.
Maine Coonen är en okomplicerad katt som är nöjd med livet som det serveras, därför är det inga större bekymmer att ha rasen som innekatt. Men då de har ett stort rörelsebehov är det viktigt att man har gott om nöjen för katten inomhus, en utomhusrastgård eller lär den gå i koppel för koppelpromenader utomhus.
Speciellt för rasen är deras jamande som inte är likt någon annan kattras. Istället för det vanliga ”mjau” har rasen ett ”brrrp”-liknande ljud. Detta hörs oftast då de är busiga eller är ute efter en stunds kelande.

Hälsa

I takt med att Maine Coonen blev mer och mer populär och avlen ökade, ökade också problemen inom rasen. Idag finns det två genetiska åkommor (d.v.s. ärftliga) inom rasen som man arbetar för att med avel förbättra, hjärtsjukdomen HCM (hypertrofisk Kardiomyopati) och HD (Höftledsdyplasi). Föreningen Maine Coon-katten uppmanar alla ägare att testa sina katter för dessa sjukdomar/defekter innan djuren går i avel.

En HCM-undersökning görs med ultraljud. En katt som får diagnosen HCM kan mycket väl leva hela sitt liv utan bekymmer, vid behov finns dock medicin. Man rekommenderar dock inte att djur med HCM används i avel då detta är en ärftlig sjukdom.

En HD-underöskning sker med hjälp av röntgen där man kan se hur höftkulan ligger och på så sätt bedöma vilken grad av HD katten har. Ligger höftkulan fel kan det skava mot ledpannan och katten kan få ont. Dock kan en katt med milt HD-fel leva ett smärtfritt liv. Föreningen Maine Coon-katten rekommenderar att man inte använder katter med mer än HD grad 1 i avel. Om man vill använda en katt med HD grad 1 bör denna paras med en HD friad katt.

Köpa Maine Coon?

En Maine Coon lever i ca 15-20 år, vilket man bör ta i beaktning innan man plockar med den söta kattungen hem.
I inköpspris kostar en Maine Coon ca 6000-8000 kronor. En ansvarsfull ägare ser dock också till att ens katt är försäkrad, id-märkt och årligen vaccinerad. Tänk även på de oförutsedda utgifter som kan dyka upp under årens gång, t.ex. veterinärkostnader. Tänk alltid igenom den ekonomiska biten med att köpa katt innan du tar beslutet, det är inte acceptabelt att hamna i en situation där man måste göra avkall på kattens välmående p.g.a. dålig ekonomi.

Om Norsk skogkatt

Historia

Den Norska skogkatten härstammar från Norge. Det är en mycket gammal ras naturligt uppkommen genom det kalla klimatet Norge. Rasen finns omnämnd i mycket gammal nordisk litteratur som Trollkatta eller Hulderkatten. I den nordiska mytologin och folktron talade man om långhåriga katter med buskiga svansar som drog gudinnan Frejas vagn.
Författaren Poul Sveinalls teori kring den Norska skogskattens ursprung börjar under 1300-talet då katterna i Norge drevs ut i skogarna p.g.a. att pesten ödelade samhällen. Endast de katter som kunde anpassa sig efter det hårda livet i skogen överlevde.

Rasen blev inte erkänd som en egen ras förrän under 1930-talet då utställningsdomaren Knut Hansen upptäckte och började uppskatta den Norska Skogkatten. Då andra världskriget härjade som värst glömdes rasen dock bort vilket varande ända fram till 1960-talet då rasen fick ett uppsving i sitt hemland och avelsplanerna satte igång igen.
1973 kunde man dock enas om en rasstandard i Norge.1978 accepterades rasen Norsk Skogkatt av FIFe* och samma år registrerades den första norska Skogkatten i Sverige. I Norge var man dock noggrann med att rasen inte skulle avlas sönder och tillät därför till en början enbart exporter av 3e och 4e generationskatter.

*FIFe, Fédération Internationale Féline, är ett internationellt raskattförbund till vilket de nationella raskattförbunden är knutna. Sveriges raskattförbund kallas Sverak.

Utseende

Den Norska skogkatten har ett robust och kraftigt utseende med en lång kropp och långa ben. En hane bör väga mellan 5-10 kilo medan en hona bör väga 3-5 kilo. Trots deras storlek är rasen smidig i sina rörelser.

Pälsen klassas som semilånghår och är tjock och fluffig med rikligt underull, vilket gör rasen köldtålig. Underullet täcks sedan av vattenavstötande täckhår som håller undan den värsta vätan. Svansen är tjockpälsad och lång, även detta för att skydda katten emot kyla.
Pälsen är lättskött och kräver endast borstning vid fällperioderna för att undvika tovor. Alla färger är tillåtna.
Rasen har ett något trekantigt huvud och en kraftigt markerad haka.
Rasen utvecklas relativt långsamt och det kans därför ta flera år innan den har nått sin fulla fysik.
Karakteristiskt för den Norska skogkattens utseende är dess tydliga pälskrage, kindskägg och hårtofsar på öronen.

Karaktär

Rasen klassas som mycket intelligent, lekfull och lugn. De trivs bra i sällskap av både människor och andra djur men är ändå en ras som anses vara mycket självständig. Den Norska skogkatten är känd för att vara en mycket duktig jägare.
Speciellt för rasen är att de klättrar nerför träd i en spiral med huvudet före istället för at backa ner som de flesta andra katter gör.
Om den Norska skogkatten passar som innekatt eller inte tvistar de lärde. Vissa hävdar att rasen har en djup rotad längtan efter uteliv och därför ej bör hållas som innekatt medan andra menar att så inte alls är fallet. Det finns idag många exempel på Norska skogkatter som lever som innekatter.

Hälsa

Den Norska skogkatten anses vara en relativt frisk och sund ras. Men liksom i många andra kattraser finns det ärftliga sjukdomar och defekter även hos den Norska skogkatten. Hjärtsjukdomen HCM (Hypertrofisk kardiomyopati) är något som drabbat vissa katter inom rasen. Sjukdomen är ärftlig och därför bör man testa de katter som ska gå i avel. Testen sker med hjälp av ultraljud. Många av de drabbade katterna kan leva ett fullt normalt liv utan att behöva äta mediciner, men föreningen Norsk skogkatt United är noga med att poängtera att man ändå inte bör använda katter med diagnosen HCM i avel, detta för att förhindra sjukdomens spridning.

Köpa Norsk skogkatt?

En Norsk skogkatt har en livslängd på ca 12-13 år vilket man bör ta i beaktning innan man plockar med en kattunge hem.
Även om rasen har en tålig päls kräver den en viss skötsel, framförallt om katten vistas ute mycket och då lättare bildar tovor.
I inköpspris kostar en Norsk skogkatt ca 4000-6000 kronor. En ansvarsfull ägare ser dock också till att ens katt är försäkrad, id-märkt och årligen vaccinerad. Tänk även på de oförutsedda utgifter som kan dyka upp under årens gång, t.ex. veterinärkostnader. Tänk alltid igenom den ekonomiska biten med att köpa katt innan du tar beslutet, det är inte acceptabelt att hamna i en situation där man måste göra avkall på kattens välmående p.g.a. dålig ekonomi.